Flippade klassrum

Daniel Barker pratade om "Flipped Classroom"

"Flipped classroom" översätts men "Flippade klassrum" eller "Det upp-och nervända klassrummet", på norska heter det "Omvänd undervisning".

Jag har funderat på hur man skulle kunna använda sig av det med de yngre åldersgrupperna.

• att kunna lyssna på samma instruktion 10 gånger?
• spela in dagens uppgifter som man kan spela upp hur många gånger man vill?
• kan det ge eleverna möjligheter att arbeta mer individualiserat?
• ge eleverna möjligheter att spela in, läsa in mm och på det viset få större variation?
• kan en läxa vara att ha lyssnat på något och på det viset ha en förförståelse innan man kommer till skolan? 

Utveckling sker! Möjligheter finns!

Din nybörjarguide till att flippa klassrummet.



På Daniel Barkers blogg finns följande att läsa:
The flipped classroom innebär att eleverna förbereder sig för lektionerna genom att läsa boken, titta på korta videopresentationer inspelade av läraren och laborera med digitala simuleringar. Sedan kommer de till lektionen för att ställa frågor om innehållet och använda teorin i problemlösning, experiment och diskussioner. Lektionstiden används då till det som de tidigare gjorde i hemläxa - därav namnet "the flipped classroom". Den stora vinsten är att både läraren och andra elever finns till hands när den enskilda eleven jobbar aktivt med innehållet. 

Möjligheter
Det finns naturligtvis en mängd kritiska frågor att ställa - Hur får man eleverna att jobba i förväg? Har alla elever tillgång till tekniken? Passar det alla elevgrupper? - men så här i början tänker jag framför allt på möjligheterna. Bara det att elever kan stoppa och spela upp svåra avsnitt i föreläsningen igen är intressant. För att inte tala om dem som snabbt tittar igenom videoklippet och direkt vill börja med exempelvis problemlösning. En individualiserad undervisning blir plötsligt praktiskt möjlig. Överhuvudtaget hoppas jag att lektionerna kan bli mer elevcentrerade där läraren inte längre är en vis förmedlare av kunskaper utan en guide vid sidan om. Hur jag ska genomföra det hela rent pratktisk, med inspelning och publicering av videoklipp, återkommer jag till.

Det flippade klassrummet är INTE:

• en synonym för online videos. När de flesta människor hör om de flippade klassrummet är allt de tänker på videos. Det är samspelet, meningsfullt lärande och aktiviteter som inträffar under klassrumstid som är viktigast
• att ersätta lärare med videos
• en online-kurs

• elever som arbetar utan struktur

• elever som tillbringar hela lektionen med att stirra på en datorskärm

• elever som arbetar isolerat

Det  flippade klassrummet ÄR:

• ett sätt att öka samverkan och individuell tid mellan elever och lärare

• en miljö där elever tar ansvar för och är medvetna om sitt eget lärande

• ett klassrum där läraren är "guiden vid sidan" istället för "vise på scenen"

• en blandning av direkt instruktion och konstruktivt lärande

• ett klassrum där eleverna som är frånvarande på grund av sjukdom eller ledighet, inte hamnar på efterkälken

• en lektion eller genomgång där innehållet är sparat för att kunna granskas och förbättras.• en klass där alla elever är engagerade i sitt lärande

• en plats där alla elever kan få ett individuellt bemötande och hjälp

Fritt översatt frånhttp://www.thedailyriff.com/articles/the-flipped-class-conversation-689.php

Av Karin Brånebäck

Arne Trageton, forskare och pedagog

Arne Trageton berättar själv om sitt tänkande om läs-och skrivundervisningen


Att skriva sig till läsning - på datorn
Artiklar, rapporter och en stor databas med barns texter och utveckling över åren inom projektet samt länkar finns att läsa vidare här.

Att skriva sig till läsning med datorn som verktyg. (Fr Arne Tragetorns forskning)

Här kommer "några" anteckningar som jag skrev ner på föreläsningen:

All skrivning sker på datorn.

Inget formande av bokstäver innan år 1.

Det är lättare att skriva än att avkoda

Varje lektion avslutas med att alla läser sin text.

Eleverna gör egenproducerade böcker och texter.

Läsinlärning utifrån klassens/elevernas texter

Inga läsläxor, tar bara hem sina egna texter/böcker

Eleverna arbetar i par.

Man tränar motoriken på olika sätt (då har man motoriken, när man väl börjar skriva ord) tex. klipper, ritar

Muntliga samtal, en nyckelfaktor

Vid datorn: tala-lyssna

Övning i muntlig färdighet

Kommunikation (innehåll, form o disposition)

Samarbete

STARTFASEN

  Pianoskrivare/lekskriva/spökskriva

  Allt som barnen skriver skrivs ut och efterarbetas, tex ramar in arbetet.

  Språka, efterarbeta språka efterarbeta språkaspråkaspråka….

  Gå på bokstavsjakt, tex hur många ord har dubbelteckning, hur många ord hittar ni som       börjar på bokstaven…

Bokstavsinlärningen förstärks med talsyntes. De hör hur det låter, låter det ok?

Texten förstärks med bilder, bilder säger väldigt mycket.

Barnen blir goda läsare:

Bra ordföråd

Automatiserad avkodning

Motivation o engagemang

Värdegrundsperskektiv.

Man får in samarbete, kommunikation, kreativitet, uttrycksmöjligheter, självförtroende, jämlikhet, genusperspektiv.

Förslag:

Springsagor, en kompis skriver på datorn och den andra springer iväg och letar efter lappar med en mening på. En del kanske bara tar ett ord i taget och andra kanske tar hela meningen på en gång. När de har funnit en lapp, så springer de iväg för att finna nästa. Så håller man på tills hela sagan är färdig.

Illustrera mycket!!

Temaarbete

Vad vill de lära sig mer om, ta reda på fakta, skriv ner det du vill. Gör en PowerPoint presentation, (Bra app: Keynote) eleven delar ut ett frågeformulär och så ser man filmen/presentationen igen och så får kompisarna svara på frågorna muntligt i klassen. Respons--- återkoppling

Forskning har visat att barn som har fått arbeta på det här sättet har bättre skriv och läsinlärning än barn som har arbetat mer traditionellt. När man börjar skriva så skriver man bättre än andra elever som inte haft detta. (Alla har blivit mer mogna, eftersom man inte börjar forma bokstäver förrän i år 2)


Ulrika Jonsson

Erica Lövgren, pratar om IKT, hon är författare till boken 
"Med datorn som skrivverktyg"


Läs gärna mer på hennes blogg "Klurigt, lurigt och roligt i skolan"

Projektorn på annat sätt men ändå samma...och annat intressant

Med en justerbar ställning kan man använda projektorn på ett bord och projicera bilderna så här.

Det skulle vi kunna tänka oss att arbeta med.....

 Dessa härliga siffror skulle vara underbara att ha i matteverkstan.
Vad kan man INTE göra med dem?
Vill du se mer av dessa siffror och få inspiration kan man läsa mer på deras hemsida byNumbers

ActiveTable  kan vi också tänka oss att hitta många användningsområden för. Just här tränar vi matte, vi mäter vinklarna på ett berg.
Detta ActiveTable skulle vara suveränt för förskolan.




Att få stå runt omkring bordet och göra gemensamma sagor, räkneberättelser eller precis vad som helst.

Ett utvecklande samarbete!


Det finns olika fodral till iPaden. Detta är ett av de stabilare och väldigt greppvänligt, suveränt för de mindre barnen, troligtvis ganska "tapptåligt" också. Dessutom ser det nästan ut som en rolig figur när det står på sina ben.

"Barn har rätt att lära i sin tid" Körlings ord

Anne-Marie Körlings föreläsning
"Barn har rätt att lära i sin tid"



Hur ska min undervisning se ut?

"Måste" jag....
Jag "borde" ju.......

Det finns många "måsten" i skolan som vi fastnar i.
Eleverna behöver lära sig att söka, ta till sig information. De vill delta!

Hur ställer vi frågor till eleverna?
Frågeställningen kan ha stor betydelse för hur engagerade eleverna blir.

"Hur mycket väger en blåval?"
På denna frågan hittar man ganska snabbt ett svar.

"Hur väger man en blåval?"
Ställer man denna frågan får man troligtvis igång diskussioner och nyfikenhet.

Anne-Marie Körling har många kloka ord på sin hemsida:
Körlings ord

En skola för eldsjälar

Christer Westlund höll ett föredrag om eldsjälarna i skolan. Vi tänkte först att det var eleverna han skulle prata om men det är faktiskt vi pedagoger som är eldsjälarna.
Skolans utmaningar har förändrats, vi står inför nya utmaningar.

• Hur behöver lärandet organiseras så att det upplevs meningsfullt för eleverna?
• Hur behöver skolan driva och organisera lärandet så att elevernas reella inflytande över arbetssätt och undervisningens innehåll ökar över tiden?
• Hur behöver skolans arbetsformer utvecklas för att dra maximal nytta av den digitala teknikutvecklingen?
• Hur behöver rektor utveckla sitt ledarskap så att rektor leder skolan i tre steg; nu, nästa steg och på sikt?
• Hur behöver pedagoger utveckla sin förmåga att utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser?

Framgångsrik skolutveckling på dessa områden ligger i att skolans ledningssystem utvecklas hand i hand med skolans pedagogiska utveckling.

Barn och pedagoger kommer till skolan som eldsjälar! Men skolans system supporterar inte alltid dessa eldsjälar. Allt fler elever, pedagoger och rektoreer inser att det är systemet som behöver utvecklas för att möjliggöra alla individers växande.

 

                                                               

                 

"Lustfyllt mobilt lärande" med Mats Larsnäs

Mats Larsnäs presenterade möjligheter med "Mobilt lärande".
Han intervjuades efteråt om sin föreläsning:

Matte med mobil och GPS. Vi bör se barnens mobiler som en tillgång istället för att förbjuda dem.

Mats Slidesharepresentation säger en del om det han pratade om:
Lustfyllt Mobilt Lärande - Settmässan 26 april

Hur man lägger till en platsmarkör, skapar Google formulär och kopplar ihop elevsvar har Mats gjort en intruktionsfilm på:

View more PowerPoint from Mats Larsnäs